Mela tar ett stort kliv idag...

publicerat i Allmänt;
Var ju som sagt på bröllop igår, helt fantastiskt kul! Älskade prästen, han hade långt lockigt håt (typ som E-type fast rakat på sidorna) och svarta skinnbyxor! Han var helt underbar...brudparet var det vackraste. Det spelades säckpipor när vi "marcherade" från kyrkan. En kanon avfyrades...och helt oväntat inleddes festen med att Tommy Nilsson kom och sjöng öppna din dörr för brudparet!

I vanliga fall när det är stora tillställningar och tre rätters middag väntar, svälter jag mig innan. Jag äter ingenting för det kommer ändå bli en massa mat sen och det är ju inte säkert att jag kan spy där (har extremt svårt att spy när jag inte är på min egen toalett).
Igår var det annurlunda...jag åt fruktsallad och drack te till frukost. Innan jag skulle iväg och möta upp de andra åt jag en tallrik gröt och precis innan vi gick till båten drack jag en halv smoothie. Jag åt halva förätten (den va inte så god) på bröllopet. Potatisgratäng och en halv köttbit (den var blodig), sorbeten som var till efterätt och en stor bit av tårtan! Jag var inte proppmätt när kvällen var slut och jag hade ingen ångest...kanske liiite för tårtan, men jag diskuterade med ångesten och han lämnade mig faktiskt ifred resten av kvällen!
Efter bröllopet åkte jag in till stan och vid fyra när innan jag skulle hem käkade jag en liten tallrik pommes. Känns extremt mycket nu när jag läser vad jag åt, men jag var aldrig proppmätt och aldrig hungrig och det är väl dom känslorna "normala" människor går efter?

Dessutom började jag dagen idag med att bajsa ett stort lass...min mage är duktig!

Idag ska jag sätta mig själv på prov...har gjort MÅNGA framsteg under veckan och jag är fruktansvärt stolt över mig själv! Känner mig faktiskt ganska glad och tror att jag fixa dagens utmaning.

Jag ska åka till willys och handla inför en jobbvecka och när jag kommer hem tänkte jag laga...lasagne! Vet att det är extremt lätt att hetsa, men oxå bra mat att frysa in i matlådor. Jag är trött på kycklingfilè och grönsaker...
Jag ska verkligen samla all styrka jag har för att ro detta iland...gör jag det så finns det ingen tvekan om att jag kan bli frisk!

I Januari 2008 började min resa, det var då jag berättade och bestämde mig för att söka hjälp för min bulimi. Imorgon är det 8 månader sedan den riktiga kampen började...och jag har gjort framsteg. I andras öron kanske det låter fruktansvärt löjligt men för mig är det stort. Förstår ni att jag har ägg i min kyl, kycklingfilé och grönsaker i min frys och havregryn i mitt skafferi!

Nu ska jag cykla till willys...ska äta lasagne vid tre ungefär, uppdaterar senare!

Hihi...tack för era komentarer om bajsinlägget!

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av lisa:

tack för din kommentar. de var bra sagt. ska verkligen fundera närmare på det. stämmer ju så himla bra.

du är grym

Kommentera inlägget här :