amarulatree

Nu sitter jag här igen, tillbaka på avdelningen efter en fantastisk hemträning med allra bästaste! Igår var vi på jul på Liseberg och bara mös! Allt har verkligen gått perfekt, men känner ibland att allt kommer över mig och det är ganska jobbigt. Här på avdelningen har jag tid att fundera och jag tror det är bra. Ta itu med mina tankar! Efter tre veckor här känner jag redan en förändring, en livsglädje som inte har funnits där förut...

Igår funderade jag på, och insåg att jag troligen kommer att få äta enligt sjukhusets matschema ett bra tag efter utskrivningen. Men det va ingenting som kändes jobbigt, jag vet att det är min medicin mot den här fruktansvärda sjukdomen! Jag tror faktiskt att jag har accepterat läget.

Vikten är fortfarande ett bekymmer och jag trivs inte alls med min kropp, men jag jobbar med dom tankarna varje dag. Jag vill att allt ska gå fort, men jag är medveten om att det här måste få ta sin tid. Jag har varit sjuk i 10 år, så jag kan inte räkna med att det går fort att bli frisk. Bulimia Nervosa är en lömsk sjukdom och det gäller att se upp för de fällor som hon kommer att lägga ut längst min väg. Jag kommer säkert att trampa i fällorna gång på gång, men jag kommer att lära mig av det så att jag inte trampar i samma fälla mer än en gång!

Idag ringde min jobbarkompis, underbart kul att höra från honom! Saknar jobbet lite, men det är en stor morot för mig, jag vill verkligen tillbaka dit!

Imorgon får jag förhoppningsvis lite besök, det ser jag fram emot!

Längtar tills på onsdag, då får jag alla Lars Winnerbäck skivorna och Britneys nya, nåt att se fram emot.

Ha en mysig lördagskväll och tänk på att leva i nuet! Det gamla är något som redan har hänt, det tjänar ingenting till att ångra, blicka framåt, men lev absolut inte i framtiden och kom ihåg att dagen idag kommer aldrig att komma åter!

Kärlek!