Fängelse...

publicerat i Allmänt;
Jobbångest, matånges, viktångest, ångest, ångest, ångest! Att leva med bulimi är som att sitta i fängelse. Du är en fånge i din egen kropp, du har en stark längtan att bli fri.

Jag har suttit i detta fängelse i tio år nu och jag är trygg här. Jag vet vad jag har och rädslan för friheten håller mig hela tiden kvar i mitt fängelse. Jag blir frustrerad ibland, sparkar på gallret och ibland när jag har sparkat riktigt hårt öppnas dörren lite...tillräckligt mycket för att jag ska få en glimt av friheten...

Jag tittar ut, är nyfiken, men varje gång jag har satt en fot utanför dörren kommer en stark vindpuff som åter igen knuffar omkull mig in i fängelset, dörren stängs med en smäll och jag är återigen fast. Dörren är låst och jag är i tryggt förvar bakom mitt galler.

Jag måste hitta en nyckel till dörren som gör att jag kan ta mig in och ut ur fängelset när JAG vill och när JAG känner för det! Just nu styr jag inte själv, nu är det min styrka på sparkarna och vindens styrka jag kämpar mot....

Var finns nyckeln, var hittar jag den?

Jag är återigen inlåst....jag fick en glimt av friheten, men vinden blåste omkull mig. Ska jag stanna i mitt trygga fängelse där ingen människa någonsin kan komma mig riktigt riktigt nära eller ska jag ge mig ut i friheten, där det kan blåsa riktigt hårt och där andra människor kan se mig. Där kan andra människor såra mig?!

Kommentera inlägget här :