publicerat i Allmänt;
Blir så trött...vet ibland inte vem jag. Vet inte om det är jag eller sjukdomen som utför vissa handlingar. Funderar på hur jag skulle vara utan sjukdomen, hur jag skulle bete mig i vissa situationer. Som det är nu kan jag inte skilja på det sjuka och det friska...vem är jag?

Är trött efter panikångestattack och gråt, massa tårar...längtar efter närhet samtidigt som jag vill vara helt ensam, krypa in i mitt skal, min grotta...vill äta och spy i min ensamhet...

Är så sjukt rädd för framtiden, för att jag inte ska reda ut allt...vill inte leva såhär för all framtid!

Snälla låt mig bara få vila en dag, hämta nya krafter...varsågod, låna mina tankar bara för en dag! Lämna tillbaka dom med ny kraft och inspiration, låt mig vakna till ett lite lättare helvete imorgon...

Vill inte falla, hatar dig bulimia nervosa!!! Dö, dö, dö!!!

Kommentera inlägget här :