Matdagbok

publicerat i Allmänt;
När jag var hos min behandlare förra veckan fick jag i uppgift att fylla i matdagbok...har väntat på att det skulle komma. Tyckte att det va onödigt, jag vet ju hur jag ätit under en dag, hur bra och dåliga dagar ser ut. Men hon stod på sig, ville att jag skulle se det svart på vitt och om det finns nåt mönster.

Jag har skrivit matdagbok i tre dagar nu och det skrämmer mig! För varje dag som går inser jag hur illa det är. Jag har aldrig varit ärlig mot mig själv, har lurat hjärnan hela tiden, trott att läget är ganska ok och under kontroll.

Paniken börja stiga innom mig, skammen och ångesten, vill inte att hon ska få se mina papper...stressen över att jag vill att de ska vara perfekta!

Drömmer mardrömmar varje natt, känner mig ständigt trött och nere...hatar det här livet, jag vågar ju inte leva!

Jag vet att det går att bekämpa denna djävulska sjukdom och jag är fortfarande 100 procent berädd att ge upp det här livet, samtidigt vill jag inget hellre än att bli sådär smal och fin!

Två delar drar i mig just nu och det känns som att jag kommer gå av, som att jag kommer ge upp vilken dag som helst...

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Sandra:

innerst inne vet du nog vilken sida som måste vinna. och du kommer komma dit, jag lovar. :-)



matdagbok är säkert bra. man ser mönster och man blir tvingad att tänka till en gång extra. för mig har de motsatt effekt för jag äter nästan ingenting när jag vet att jag måste skriva ner vad jag ätit. då förlorar den sin mening liksom. men det låter som att du använder den på rätt sätt, och det är bra!



kram från en huvudvärkstyngd själ i sthlm

Kommentera inlägget här :