Älskade lilla lillebror, idag brast mitt hjärta. Idag vred sig min kropp ut och in, idag kom smärtan med full kraft, idag gick det upp för mig att jag kommer att förlora dig.
Du, min älskade lillebror har förlorat ditt liv, jag som storasyster har fått ett krossat hjärta med en smärta som inte kan beskrivas med ord.
Jag vill skrika, jag vill gråta…jag skriker och jag gråter tills min kropp inte orkar mer. Inte ens då kan jag somna…tröttheten, drömmarna, tårar, allt blir en enda lång dimma, ett famlande efter ljus i mörkret.
Jag vill prata med dig. Tala om för dig hur mycket jag älskar dig, trots alla elaka ord och gräl…JAG ÄLSKAR DIG, hör du det! Livet blir aldrig detsamma och jag kan inte förstå hur det någonsin ska kunna bli bra igen.
Martin torkar mina tårar och säjer att man lär sig leva med det. Det kommer inte att bli bra, men det kommer att bli bättre. Jag tror på hans ord, men det känns så fruktansvärt långt borta…
Sorgen river och sliter i mitt bröst, gör det svårt att andas…snälla älskade du, visa att läkarna har fel. Kom tillbaka till mig!
Men vännen, de gör så ont i mig att läsa allt de här. Tänker på er. Finns här vet du... Hoppas att Martin gav dej en riktigt stor kram från mig i fredags. Massa KRAMAR