Min dotter fyller 3 år i mars och är helt fenomenal på att visa att jag är en av hennes absolut största förebild.
Jag är en människa som inte sminkar mig speciellt ofta, ni kan kalla det naturlig skönhet:) men när jag gör det handlar det om en skvätt maskara på ögonfransarna som ligger huller om buller. Rut har ju givetvis sett mig framför spegeln och en dag när Martin hämtade henne från förskolan utbrister hon
-jag ha inget mink pappa!
Det tog ett tag innan han kopplade vad hon menade, men när han väl gjorde det svarade han
-nej gumman, det har du inte...
-mamma ha mink, ja osså vill ha mink pappa!!
Där har vi ett tydligt exempel på hur barn tar efter, vill vara som oss och tycker att allt vi gör är rätt!!!
Ett annat exempel är frukosten. Pedagogisk som jag är ger jag Rut 2 pålägg att välja mellan till mackan.
-gumman, vill du ha ägg eller leverpastej på mackan?
-ha lepatej mamma!
Jag fixar (om hon nu inte gör det skälv förstås) och vi sätter oss vid bordet.
Helt plötsligt upptäcker fisen att jag har ägg på min macka och leverpastejsmackan har tappat hennes intresse fullständigt! Det slutar oftast med att vi byter macka för att hon ska äta och husefriden ska få ha sin gilla gång.
VI ÄR FÖREBILDER OCH VI HAR SJÄLVA VALT DET!
Och nu vill jag återigen peka på vad jag skrivit om i mina två senaste inlägg...självkänslan!
Dina barn gör som du gör, eller dom vill det i alla fall.
Har du en tofs, då vill dom ha det.
Äter du godis, vill dom göra det.
Svär du-svär dom.
Bantar du-bantar dom!
Tänk er för innan ni gör saker...tänk på konsekvenserna för era barns skull..
Vi finns här för dom, det är det liv vi har valt och det måste vi ta ansvar för!
KÄRLEK!