Hej då lillebror

Idag har jag sagt hejdå till min lillebror. Idag bestämde jag mig för att släppa taget...


Jag lät honom gå för jag vet att han vill vara fri. Jag släpper honom för att han ska få det bättre, för att jag ska få det bättre. 

När min lillebror skadades så försvann marken där jag stod. Tiden stod still och minnesluckorna jag har en tid efter den dagen har jag ännu inte riktigt lyckats fylla i. 
Men det blev lite ljusare, han överlevde och jag var övertygad om att min bror snart skulle vara tillbaka hos oss. Jag var övertygad om att jag skulle få se honom skratta igen! 
Hoppet...jag hoppades och trodde verkligen att så fort dom tagit bort narkosmedicinen så skulle han vakna. Dagarna gick och min syster hade sett att han rörde på sin tå när hon var hos honom och visst hade han väl tryckt min hand lite lätt när jag satt hos honom. Glädjen och känslan över att imorgon, imorgon kanske han öppna ögonen. 

Lillebror vaknade inte...han överlevde, men kom aldrig tillbaka. Åren gick och i allt det mörka så önskade jag min lillebror ett bättre liv. 
Jag önskade av hela mitt hjärta att han skulle slippa bo i ett fängelse, där hans assistenter tvingades vara min mors slavar. Jag önskade att han skulle slippa vara ett utställningsobjekt och en trofé för okända karlar. Jag önskade honom ett liv fritt från onsdska och girighet. Och jag kämpade för det.
I augusti 2015 fick min lillebror en ny förvaltare och saker och ting började åter igen se ljusare ut. Kanske skulle han äntligen kunna få en egen lägenhet dit alla hans nära var välkomna att hälsa på. Tyvärr gick han bort två dagar innan ett stort möte skulle äga rum. Ett möte som jag vet skulle förändra min lillebrors liv och sänka statusen på min mors. Samma dag strax efter han somnat in hörde jag min mor säga i telefon 
-nu kan dom ha sitt jävla möte.
Vad hon menade vet jag inte, men jag vet att jag tänkte att läget för min brors död kunde inte kommit mer passande för en viss person...

Jag har kämpat för min lillebrors rätt när ingen annan gjort det. Idag fick jag en insikt. Min lillebror har kommit till en bättre plats, en plats fri från onska och girighet. Min lillebror har fått ljus igen och jag vet att han kunde fått det den 15 december 2015 när hans hjärta slutade slå, men det va först idag jag kunde släppa taget och ge honom det. Idag 1 år och 2 månader senare kunde jag låta honom gå. Jag insåg idag att släpper jag inte taget om honom så kommer allt det mörka bli minnen av honom. Jag vill inte ha mörka minnen av min lillebror, min lillebror va ljus och glad. 
Jag låter minnerna leva vidare så, ljusa och glada...


Kommentarer
Postat av: Anonym

Du är underbar ❤️ En livskrigare. Alla dina framtida mål och drömmar kommer du uppfylla. Just för att du är du och en sådan otroligt stark och vacker människa! Glöm aldrig det.

Svar: Tack för dom fina orden❤
amarulatree.blogg.se

2017-09-08 @ 12:33:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0