amarulatree

Som så många gånger förr lägger jag bloggen på hyllan när livet ter sig ganska lugnt och harmoniskt. Varför skrivbegäret vaknat till liv den här gången kan jag inte riktigt svara på.

Jag har varit inne i en "fas" där tröttheten och dystra tankar tog över min vardag. Har väl inte helt lyckats att ta mig upp över ytan, men jag är på god väg! Jag fick körtelfeber för snart 2 månader sedan och jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det skulle vara så här jobbigt. Men nu blickar jag mot ljusare tider och längtar efter sommar och sol och LEDIGT med mina två fina hjärtan!

Idag är det i och för sig en ganska grå och regnig dag, men jag känner mig ändå hyfsat pigg och utvilad:) sitter och väntar på att min skatt ska vakna!
Bara hon vaknar på rätt sida så är morgonen ganska underbar faktiskt:)

Barn är verkligen det finaste som finns, det är livet helt enkelt! Jag förskönar absolut ingenting, det är klart att jag och fisan råkar i luven på varandra och hennes envishet kan driva mig till vansinne ibland. Men trots allt så värker det i hjärtat av kärlek när jag tittar på henne....att en människa kan vara så fulländad! Och det är vårt verk, min och kärlekens:)

Nä, nu måste jag ta tag i dagen:)

Ha det fint!