Hatar...

Jag hatar honom för att han fick mig på fall,
jag hatar honom för att han inte är perfekt,
jag hatar honom för att han inte finns för mig så som han lovade,
jag hatar honom för att jag tänker på honom,
jag hatar honom för att han finns...

mest av allt hatar jag mig själv, för att jag inte är tillräckligt stark, för att jag bryter ihop, för att jag inte kan älska en annan människa, för att jag är för feg för att ta mitt liv!

Jag hatar den här sjukdomen så fruktansvärt mycket, men det håller mig i ett järngrepp, kan inte ta mig ur...

Vill bara vara perfekt...orka inte kämpa emot längre, snälla skjut mig någon! Jag betalar ett ganska högt pris...det är värt mycket att få komma här ifrån!!!


Min hjärna klarar snart inte mer...

Hur kunde allt bli såhär?

Jag sitter i soffan, trött efter en lång natt på jobbet...har inte ro att gå och lägga mig, tankarna mal och mal.
Förstår inte hur allt kunde bli såhär!

Sitter ensam, 23 år gammal.....min bästa vän, tryggheten, rädslan och min värsta ovän....bulimin sen 10 år tillbaka. Jag kan inte leva med den och inte utan den. Den har förstörat allt....kan inte känna kärlek och definitivt inte ge...tycker att jag är äcklig..

Vet inte hur mycket mer jag orkar...det är så mycket mer än ätstörningen.
Under ett och ett halvt års tid hände så mycket....
Min största kärlek tog slut....två dödsfall varav en stod mig mycket nära....träffade en mycket otrevlig människa som utnytjade mig...
Men det värsta av allt....hm, är det som hände förra sommaren...

Jag har sagt det innan...finns inte så mycket att säga, känns på något vis väldigt overkligt som att det inte hände mig. Men när den lilla filmen i mitt inre börja rulla gör det ont, så fruktansvärt ont.
Vill gråta, men jag kan inte....känner mig bara tom och äcklig...inget går att göra ogjort även om jag önskar att den kvällen aldrig någonsin hade varit!

Vad gör man för att ta sig upp på fötter igen och inte sväva runt i en  dimma hela tiden? Hur gör man för att få skratta och känna äkta glädje? Jag känner mig bara som ett skal...reagerar inte på nått längre, allt känns så obetydligt!


Trött men glad!

Känner mig ganska glad idag....fixade nästan hela körningen själv inatt....jobbade med den okompitenta människan inatt, men det var jag som hade ansvaret och när jag kunde dirigera henne vad hon skulle göra gick det mycket bättre!
Vågen stod på 2,5 kg minus nu när jag vägde mig oxå....vet att det inte ska styra mina känslor, men det gör den...

Blev arg på D igår oxå, slängde på luren för jag orkar inte höra på hans förutfattade meningar....har inte hört nåt från honom sen dess, men det kanske är lika bra....
Jag tycker att det är jobbigt med honom, jag pendlar mellan att tycka fruktansvärt mycket om honom, när han e min goa D....sen visar han den där sidan som jag blir lika chockad varje gång över att han ha...egoistisk och självisk och skiter fullständigt i andra, då hatar jag honom...
Lika bra att han är själv....han kommer nog alltid att såra mig annars.
Ska hämta mina sista grejer hos honom nästa vecka sen behöver vi inte träffas mer...

Nu ska jag städa lite innan jag ska jobba igen.

3 nätter kvar, sen ledig 7!!!

Nedstämd...

Jag vet inte om det bero på tröttheten, men det grå moln som jag bär omkring på vill inte släppa...
Jag har svårt för att äta (vilket kanske är bra...) men jag har ju absolut ingen energi. Om tre timmar börjar jag jobba...motivationen är inte på topp precis...
Känner mig så fruktansvärt ensam och olycklig...är instängd i min kropp, vill knappt se mig i spegeln. Självhatet blir större och större för varje dag som går och jag är så fruktansvärt rädd att jag ska tappa kontrollen.

Förstår inte...jag borde ju vara glad, dethär var ju vad jag ville...egen lägenhet, jobb och bara mig själv att tänka på...

Vill bara vara lycklig igen...


Trött

Natten igår var fruktansvärd....jag jobbade nog med världens mest inkompetenta människa vilket betydde att jag fick göra det mesta. Tog jättelång tid att göra klart alla paket....irriterad och trött samtidigt som man försökte hålla ångesten på avstånd efter kräkningarna innan jag for till jobbet. Har så himla svårt att äta nu när jag jobbar natt...vilket gör att min mage har pajat ihop totalt...

Längtar till mina sju dagar ledigt...bästis kommer hit och jag kan få sova ut lite....

Nu ska jag in till stan innan jobbet, köpa kalender och lite anndra smågjrejer som jag behöver...

Ha en mysig kväll!

Aldrig mer hem!

Känner mig så himla sviken och besviken! Känsan av att vara ensam slår mig gång på gång! Ångrar att jag överhuvudtaget berättade för familjen att jag är sjuk. Allt har blivit värre och när man dessutom får reda på att de tror jag har hittat på allt är som ett slag i ansiktet.
Veckan hemma har varit fruktansvärd....min syster blev gift, men utöver total ångest och en känsla av otillräcklighet rök jag och mamma ihop rejält.

Var på sjukhuset igår igen....känns bra att prata med henne, hon säger inte så mycket, men hon lyssnar...hon tyckte det var bäst att jag började med dagvårdsbehandling...hon satte upp mig i kö, kommer förmodlingen att dra igång i september. 12 veckor....längta faktiskt...slippa besluta vad man ska handla, slippa vara rädd för att äta upp allt som kommer i ens väg. Få maten serverad och hjälp med att hantera ångesten efteråt.
Jag är glad att hon tror på mig i alla fall, inser allvaret. Kan inte längre handla själv, få panik av tanken att stå i en mataffär själv....vill så gärna vara normal, hoppa in i en affär och köpa en liter mjölk om det är det som fattas i kylen...men paniken och ångesten blir för stor och att bryta ihop har blivit en vardag för mig!

Vill bara få ett slut på allt och börja leva livet. Har mått dåligt länge nu och jag har insett att det spelar ingen roll va siffrorna på vågen visar, kommer ändå aldrig tycka att det är tillräckligt bra, som med allt annat. Känner mig aldrig tillräcklig och jag tycker jämt att jag är sämre än alla andra!

Ska göra mig i ordning för jobbet nu....fasaden, leendet...

Ha en mysig kväll!!

Bröllop

Sitter hemma hos mor och far...börja bli nervös inför bröllopet. Provade klänningen igår, den passar, men jag ser ut som en uppklädd valross iden, kul!

Flytten har gått bra, det var jobbigt, men känns skönt att ha ett eget hem nu! Vill igentligen bara dit och göra i ordning allt...

Bröt ihop hos sys igår, har panik inför bröllpet, är rädd för att göra min kära syster besviken, förstöra hennes dag!

Anorexi och bulimimottagningen

Idag har jag varit på mitt andra besök, eller första riktiga egentligen....första var ju bedömningssamtalet. Jag vet inte vad jag känner inför allt det här med behandling och ett friskt liv....Det är lite som en skräckblandad förtjusning. Ena delen av mig vill inget hellre än att leva ett normalt liv, andra delen av mig tror inte att det skulle gå, funderar över vad ett normalt liv egentligen är.
Hon frågade mig om jag minns hur det var innan jag blev sjuk, men jag kunde inte svara på det...tragiskt...i tio år av mitt liv har bulimin varit min bästa vän, har glömt hur mitt förhållande till mat var innan det.

Höll på att bryta ihop flera gånger under samtalet...det lät verkligen som att vi pratade om en fruktansvärt sjuk människa och det lät så himla allvarligt, sen slog det mig att det är ju faktiskt mig vi pratar om! Hon tyckte att jag behövde ta min sjukdom på mer allvar än vad jag gör...hon trodde att jag skulle behöva mer hjälp än öppenvård...

Är sjukt rädd för allting....rädd för att misslyckas, vart vänder man sig då? Mer hjälp än såhär går väl knappast att få???

Skulle träffas igen måndag efter midsommar...hon skulle försöka ha med sig läkaren då som ska bedömma om jag behöver äta antidep...troligen blir det så!

Nu är det bevisat, jag är en psykiskt störd människa, som dessutom är deprimerad!

Dags att börja ladda för jobbet...ha en fortsatt trevlig kväll!!!

Celine Dion

Var på Celine Dion i sthlm i Lördags, hon var verkligen så underbart bra! Så otroligt vacker och fruktansvärt duktig, jag ska definitivt se henne en gång till i mitt liv!

I måndags gick jag på natten. Ska jobba 7 nätter, 11 timmar per natt, sen ledig sju. Det är ett tufft pass, men jag får tänka på pengarna, behöver dom till flytten...

Måste gå och sova lite nu, skriver mer när jag vaknar...ha en underbar dag!

Raderad

Nu har jag raderat honom...mannen som jag trodde skulle rädda mig, han som lovade mig guld och gröna skogar. Han som skulle ge mig ett lyckligt slut...
Jag har slutat tro på kärleken...tror inte det finns någon som skulle kunna göra mig lycklig, jag är trött på kärlek! Jag vill bara vara med mig själv och njuta av att jag inte behöver bry mig om någon annan än mig själv!

Jag längtar så tills jag flytta, min allra första lägenhet!!! Åhh...bara jag, jag och jag!

Nu ska jag ta hand om mig själv...göra sånt jag gillar och tycker är roligt....försöka bygga upp min självkänsla lite...till hösten ska jag kolla upp om det går nån hiphop kurs som man kan gå!

Nu ska jag försöka sova lite....vill upp tidigt imorgon så att jag hinner njuta av solen innan det blir jobb...

god natt!

Ont..

Jag har verkligen ont! Ont i mina fötter, ont i huvudet, ont i hjärtat och ont i själen. Jag har ett litet videoband i mitt huvud som börjar rulla varje minut som jag inte är sysslesatt. En liten film som påminner mig om det hemska...ett litet klipp som aldrig går att få ogjort! Jag klandrar mig själv att det hände....jag var för full....jag mitt dumhuvud försökte supa bort ångesten den kvällen och blev så full att jag knappt orkade säja nej, jag orkade framför allt inte kämpa emot!
Det värsta av allt är att man känner sig så fruktansvärt billig. Är inte rädd för att det skulle hända igen, rycker på axlarna, jag är redan äcklig!!!

Solen har lyst på mig lite idag i alla fall...jag har fått en lägenhet, flyttar nästa helg...ska bli så skönt att bry sig om sig själv. Jag är så sjukt trött på D, orkar inte ens prata med honom, blir bara bråk!
Skönt att jobba kväll....hinner inte träffa honom.

Sov gott!
  

Dilemma

Usch....vet inte vad jag ska göra med mitt liv! Igår ringde min gamla chef, hon hade ett vik att erbjuda mig som fritidspedagog, nån timme senare hör dom av sig ifrån mitt gamla gym och undrar om jag vill börja hålla pass igen till hösten. Vet inte om det är nåt tecken på att flytta tillbaka hem igen!

Samtidigt så känner jag lixom inte direkt att jag vill flytta...jag tjänar så bra på detta nya jobbet så det finns ju stor chans att bunkra pengar till min kommande resa. Desutom är det så fruktansvärt skönt att ha ett skitjobb som detta. Man jobbar sina 8 timmar sen går man hem och kan släppa jobbet. Jobbar du inom skolan finns det alltid nåt du tar med dig hem, man måste ge så mycket av sig själv och jag vet inte om jag orkar det nu!

Ska strax iväg och titta på en lägenhet..håller verkligen mina tummar för den så jag kan börja leva mitt liv! Vill bara ifråm D nu...vi är ett avslutat kapitel!

Jag får väl låta ödet bestämma....får jag inte lägenheten så flyttar jag, så snälla håll era tummar för jag vill inte tillbaka till mitt gamla liv!!!

Love

Dåligt samvete

Jag tycker inte det spelar någon roll hur mycket man försöker att vara varje människa till lags så går man ändå omkring med detta ständigt dåliga samvete. Hatar det! Gör jag som alla vill är det ingen som tackar mig, men skulle jag tänka en liten gnutta på mig själv så får man skit för det!

Hur som helst...har haft en fruktansvärt rolig helg! Träffade en hel del nya människor. Var på fest hos mysiga Dennis, en sann vän! Han vet mycket om mig, känns ibland som att jag har berättat lite för mycket. Har en tendens att avslöja saker och ting för honom på fyllan...tror det är att jag känner sånt stort förtroende för honom.

Vill ha en lägenhet nu! vill ha mitt eget....

Hoppas att ni oxå haft en bra helg!

kram

RSS 2.0