Skocompaniet

Ännu en dag i regnets tecken och snart går vi in i December månad. Efter födelsedagsfirande och renovering känns det som att jag och kärlek äntligen kan koppla av med ett par myskvällar i soffan!

Tack alla underbara vänner för att ni gjorde min 25 års-dag till något alldeles extra och speciellt tack Sofia för att du är den du är! Vi väntar alla förväntansfullt på att din bok bulimibibeln som lanseras i Januari ska sälja som smör i solsken!!!



Tar emot
Idag började jag min arbetsträning på skocompaniet. Jag är så motiverad, ska bli härligt att komma igång.
Efter min 2 timmars långa arbetsdag åkte jag till värnamo för att hälsa på lillebror. När jag kom satt han i sin stol, riktigt härligt att se honom va det! Han var lugn och verkade trivas bra i sin tillvaro:)

En härlig dag har jag haft i regnet!
Puss och kram alla hjärtan! Nu ska jag pussa på min kärlek!
CARPE DIEM

Jag drömmer inte längre om dig...

Älskade lillebror! Klockan nio åker jag och hälsa på dig...saknar dig! Jag drömmer inte om dig längre...jag drömmer om oss, din familj, vår sorg.

Jag drömmer om hur jag försöker få pappa att förstå att det är jobbigt för oss alla. Att vi alla saknar dig och att det är svårt, men att vi kommer att lära oss leva med det. 

Jag drömmer om min kommande födelsedag...familjen är samlad och det blir så tydligt att du fattas. Ingen kan riktigt glädjas, för saknaden är allt för stor, verkligheten blir allt för tydlig.
Jag drömmer om den stundande Julen, hur kommer vi att kunna ta oss igenom alla dessa högtider när du inte längre är med oss?

Älskade älskade lillebror, du förstår nog hur mycket vi alla älskar och saknar dig! Finns inga ord som är tillräckliga.

Har suttit hela morgonen och kollat på foton, på dig, på oss...det finns för få! Varför har jag inte tagit fler kort på dig?!

Och nu kommer tårarna...har inte gråtit på flera dagar, känns skönt att få ut dom. Imorgon kommer familjen, farfar och  Lasse och fira mig. Önskar så att du kunde vara med. Kommer ihåg hur jag skojjade med dig i somras att du var tvungen att börja spara eftersom jag fyller 25...och du bara skrattade åt mig...

Saknar dig så!



Ses snart!


Efterlängtad energi!!

Nu har jag äntligen landat i soffan efter en fruktansvärt effektiv söndag. Jag har städat, bjudit på kaffe, tvättat, putsat fönster och bakat. Det är underbart när man får sån energi! Har varit trött och orkeslös så länge, så härligt att få känna sig pigg idag! Kärleken är iväg på hockey, längtar efter honom…

Igår va det Dop för sötaste Dante, prästen orkade inte bära honom så syster fick göra det, haha, en riktig guldklimp är han!

Planer för veckan är att måla klart köket och tapetsera hallen, nu börjar det bli färdigt här hemma. Snart fyller jag 25…25 år! Kanske är som syster säjer, att jag har kommit i en 25 års kris!!!

Saknar lillebror varje dag, men det är också konstigt hur snabbt man ändå vänjer sig vid olika situationer. Jag håller mina tummar att han snart få komma hem i alla fall…

Mina nya glasögon trivs jag jättebra i, fast som man säjer, en skönhet klär ju i allt!

Puss på er!


Det finns ingen rättvisa...

Det är konstigt…dom som står mig närmst tar jag avstånd ifrån. Martin vill hålla om mig och gosa, jag väljer att va för mig själv. Bästaste ringer varje dag, jag väljer att inte svara. Jag sårar dom som älskar mig genom att välja bort dom. Kanske väljer jag bort dom just för att jag älskar dom. Jag vet inte…vill bara vara för mig själv. Jag saknar lillebror varenda sekund på dygnet och jag förstår inte hur jag ska kunna leva ett normalt liv. Jag försöker verkligen, men jag är ostabil och skör. Allt påminner om Zebastian, min älskade lillebror vars tid på jorden endast blev 18 år...

Min lillebror ligger i koma…hjärtat slår, håret växer och han andas…men han kan inte vakna.

Han kan inte vakna! KOMA…det är så overkligt att det inte finns. Men det finns, det är så min verkligheten ser ut.

Vi har gått in i november månad, en månad som jag tidigare älskat. Den månad jag föddes i och den månad som ligger närmast julens månad. Nu ser den mörk ut. Jag fyller 25 om exakt nitton dagar. Jag har försökt planera in fest, men det är inget jag direkt ser fram emot. JULEN. Det kommer aldrig bli detsamma utan dig lillebror!

Igår var det rättegång. Jag fick se gärningsmannen, mannen som tog ditt liv med sitt våld. Straffet han kommer att få är obetydligt i jämförelse med vad han har gjort mot dig. Rättväsendet i Sverige är ett skämt!




Jag älskar dig så ofantligt mycket lillebror, hoppas av hela mitt hjärta att du vet att du är älskad! Vi saknar dig…familjen, vännerna, släkten…


Inget straff kan lindra den smärta vi bär på!

http://www.sr.se/jonkoping/nyheter/artikel.asp?artikel=3214818

RSS 2.0