Fingerfärg

Idag frestade vi tålamodet med Fingerfärg, men det gick bra! Rut höll sig till att klabba på händerna och pappret. Massproduktion av teckningar blev det! Rut utbrister; -detta va så roligt mamma, jag har aldi målat med fingefärg innan! 
-jo gumman, när du va 2 år provade vi faktiskt det. 
Sen dröjde det 1,5 år innan hon fick testa igen, ja ni förstår nog själva att det va färg överallt! Finns tillochmed färg kvar i duschen som inte har gått bort😂

Idag har jag gett mina underbara vänner en tanke! Jag är verkligen berikad med nära vänner. Jag har alltid någon att prata med när jag behöver det och har ofta ett behov att prata med dom! 
Kanske har jag så många nära vänner eftersom jag är ganska öppen av mig, jag försöker aldrig måla upp en fasad utan är ganska ärlig med mitt liv. Mina vänner delar oxå med sig av sitt liv, det är avslappnat och så naturligt kring dom. 
Jag kan vara den jag är och behöver inte göra mig till, det är så underbart! 

Att kunna uttrycka sig kring problem som uppstår i föräldrarrollen och att få "älta" familjeproblem utan att någon dömmer en! Jag upplever oxå att vi har så mycket erfarenheter som är nyttiga att dela med sig av! 

Livet leker en dag som denna😊

Bild på dagens skörd kommer här!



30 år

Idag är ingen vanlig dag, nej, jag är ledig och fyller 30 år idag! Har blivit firad med frukost på sängen och ljuv sång! Givetvis fick jag finfina paket och en teckning av Rut! 
Det är så härligt att bara vara hemma och mysa. Just nu sitter jag i soffan med Doris och tittar på när mannen min torka golven:) blir bortskämd och behandlad som en prinsessa! 
Ha en fin dag och ta hand om er❤️

Reflektion

Jag sitter här i soffan med min lilla knodd på bröstet som redan hunnit bli 8 veckor.
Jag funderar på livet, hur det kan te sig. Min man är iväg med stora hjärtat på gympa, min man, mina barn, min familj..
Tänk vad lyckligt lottad jag är, tänk vilken skatt jag har. För fem och ett halvt år sedan när jag precis va utskriven från östras anorexi och bulimi avdelning trodde jag aldrig att jag skulle sitta såhär. I min egen soffa, i mitt hus, med en sovandes liten nyföding på bröstet. 
Det är bra att reflektera ibland...

När jag tänker tillbaka på mitt liv känns det som att allt det där jobbiga och tråkiga som hänt va hur länge sedan som helst, det känns inte som det var mitt liv. När jag tänker tillbaka kan jag ibland fundera över om jag verkligen upplevt allt det där...och jag slås över hur stark en människa faktiskt är.

Jag är glad att jag lever...

Jag inse också hur många som har hjälp mig på vägen, att bli den jag är idag. Jag tänker på familj som försvunnit ur mitt liv och hur man trots det klarar sig...

Lillebror, dig pratar jag med i stort sett varje dag och jag tror att du hjälper mig igenom många svåra stunder...saknar dig gör jag, men det jag sörjer mest är att du aldrig fick chansen att se mig såhär. Jag skulle göra allt för att barnen skulle få träffa dig en liten, liten stund!

Livet är så himla kort...jag tänker njuta och umgås så mycket jag bara kan med människor som ger mig energi och som får mig att må bra.
Jag tänker stanna upp ibland för att inte glömma av att lycka kommer innifrån.

 Du och jag hjärtat...tänk va bra det blev❤️


RSS 2.0