Du är stark!!

publicerat i Allmänt;
Sitter här och myser...jag har din munktröja på mig brorsan. Ler lite vid tanken av hur irriterad du hade blivit över att jag "rotat" i din garderob igen. Men du vet ju hur mycket jag älskar att gå runt i dina kläder! Just nu känns det enormt tryggt att bära ditt klädesplagg, hoppas du känner min närhet.

Imorgon kommer jag och hälsa på dig, ska bli skönt att få hålla din hand...jag kommer att stanna hos dig tills du har vilat färdigt och känner att du orka vakna igen!

Jag tänker på dig precis hela tiden och hjärtat slår några extra slag av oro varje gång telefonen ringer. Men jag kan inte sluta tro på dig...jag vet att du är stark.

Det är många som tänker på dig just nu och jag hoppas att det ger dig extra styrka. Eller jag vet att det gör det.

Jag älskar dig lillebror och ber varje sekund av dygnet att du kommer tillbaka till oss!

Puss och kram 

En dröm...

publicerat i Allmänt;
Ja du lillebror...jag drömde om dig inatt. Hela familjen va samlad i Cille och Rogers vardagsrum. Du kom in och skrattade åt oss alla. Du sa med ett leende;- Där skrämde jag er allt va! Jag grät, kramade om dig och sa;- ja, din jävel, det gorde du verkligen!

Min största önskan är att detta blir en sanndröm...

Tänker på dig hela tiden och just nu tvekar jag inte en sekund på din styrka. Du vet att du inte har något val va? Din uppgift här i livet är att vara min spydiga, irriterande lilebror som alltid ger mig blåmärken på armen! Så vila ett par dagar nu så att du är redo att fortsätta leva ditt liv älskade bror!
Jag kommer att vara där när du vaknar...

Jag älskar dig, kan inte säjas för många gånger...

Ses snart igen...puss puss favoritlillebror!!!

Gammalt fynd!

publicerat i Allmänt;
Rensade lite i mina gamla papper och hittade ett brev. Jag måste ha skrivit det i slutet av 2008, blir riktigt glad när jag läser sånt här. Gång på gång inser jag vilken stark människa jag e!



Så många sömnlösa nätter det har blivit. Kroppen värker, tankarna snurrar och magen smärtar. Jag är trött men kan inte sova, du ger mig ingen ro, låter mig aldrig vara i fred. En ständig plåga är vad du är och inte en sekund låter du mig vila. Jag har gett upp att vara arg och bitter på dig, det tjänar ingenting till. Du är och förblir min största fiende, min bästa vän.

Jag hoppas bara att jag en vacker dag förstår dig, först då kan jag resonera med dig. Du kommer alltid att finnas där, men den dagen jag förstår vad du gör med mig och vilken kraft du besitter, den dagen kommer du inte längre att kunna påverka mitt liv, min vardag.

Jag är trött på att du styr över mig och min kropp. Mitt liv är bara mitt och jag kommer att ta tillbaka det även om du kämpar emot.

Samtidigt måste jag tacka dig för att du funnits i mitt liv i tio år. Utan dig hade jag aldrig varit den människa jag är idag. Jag är en stark människa med humor, empati och förståelse för människor i min närhet. Jag vet att jag är vacker även om du försöker att intala mig något annat. Du har hindrat mig mycket i mitt liv, men utan dig hade jag aldrig känt den tacksamhet till livet som jag känner här och nu i denna stund. Du har fått mig att förstå att livet är värdefullt och att jag vill leva. Du har visat mig vad riktiga vänner är och hur viktigt det är med kärlek.

Så tack Bulimia Nervosa för att du funnits där och tack för att du finns! Du har varit en fiende länge, men jag är redo att gräva ner stridsyxan. Du får ha dina åsikter, en röst i mitt huvud. Jag kommer inte längre att kämpa emot. Jag kommer att lyssna på vad du har att säja, resonera med dig och därefter kommer jag att ta ett beslut.

Mitt liv är mitt, det kan du aldrig ta ifrån mig käre vän!!

Ett brev skrivet i början av slutenvården...ett brev som jag än idag kan läsa och lära mig mycket av. Ett brev att hämta styrka ifrån...