Hemma hos föräldrarna...

publicerat i Allmänt;
I onsdags kväll åkte jag hem för en snabb visit. Mycket ångest och tankar på tåget dit. Jag och mina föräldrar har en väldigt dålig och infekterad relation. Dom lever med åsikten att man inte ska belasta andra med sina problem och jag tycker att man i en familj ska stötta varandra genom jobbiga situationer.

Det var underbart att träffa sys och hennes små knattar! Teo var supergullig, fem veckor gammal men så pytteliten, bäbisar är en fantastisk skapelse. Hon är en underbar mor och en fantastisk syster. Jag fick även kramas lite med lillbrosan, saknar!

Jag tillbringade mesta tiden hemma hos sys, men igår innan jag skulle med tåget hem var jag en snabbis hos mor och far. Jag var där i en timme och femton minuter, tillräckligt lång tid för att helvetet skulle braka lös. Orkar inte gå in på detaljer, men jag har insett att mina föräldrar går inte att förändra! Hur gärna jag än vill att vi ska vara en familj så kommer det aldrig att bli så! Min familj består av sys, älskade sys, underbara bror och allra bästaste vännen! Jag älskar dom så innerligt och jag kommer att lägga min energi på att visa dom kärlek istället för att vara bitter över att mina föräldrar inte finns där för mig!

När jag kom med tåget till stationen igår ringde jag Kristian, han har varit saknad! Åkte hem till honom, fick pratat av mig, fick pussar och kramar och KÄRLEK! Jag studsar på små moln, vaknade till en härlig frukost och har inte rört ett finger, han e underbar! Han får mig att kikna av skratt och den positiva energi han smittar av sig är fantastisk! Vi kan verkligen prata riktigt vuxet om allvarliga saker samtidigt som vi kan vara så fruktansvärt barnsliga som det bara går!

Trots jobbiga dagar möter jag världen med ett leende! Mitt liv är underbart just nu och ingen helvetessjukdom ska få förstöra! Jag blir starkare och starkare för varje dag som går och snart kan hon inte knäcka mig längre!

Kommentera inlägget här :