amarulatree

Känns som evigheter sen jag skrev av mig, men inser att det visst bara gått två dagar! (snacka om beroende)

Allt går så himla bra nu, efter ett par dagars kämpande med ångest, gråt, tankar och nedstämdhet har det hela vänt igen. Som vanligt gör jag framsteg hela tiden (förtjänar att skryta lite). Jag är nu i grön zon, vilket betyder frihet under ansvar. Det firade jag med en piercing i naveln. När jag blir utskriven kanske jag får fira med en i vårtan också;)

Idag har jag lagat mat, det gick jättebra tyckte det va roligt, ingen ångest!

Ikväll åkte jag och hälsade på Jessy, har inte träffat henne sen i november, så vi hade en del att prata om!

Igår åkte sys till varmare breddgrader och jag saknar henne redan. Tror aldrig jag har tänkt så mycket på flygplanskrascher som jag har gjort under de senaste två dagarna. Min älskade syster betyder så himla mycket för mig och vi har många år av förlorad tid som vi måste ta igen. Framtiden ligger i våra händer och jag har bestämt mig för att utnyttja den!

Pratade även med underbara Patrik idag, saknar honom. Ska troligtvis hälsa på jobbet på tisdag och sedan ska vi ta en fika. Jag ser fram emot det, men det kommer verkligen att bli en utmaning. Som tur är gillar jag utmaningar och vinnarskalle som jag är har jag inga planer på att förlora!

Med livet som insats mina vänner!