Dagen idag har varit som en riktigt lång uppförsbacke. Känns som den aldrig tar slut.
Många tankar som tynger ner mig idag, saknar min glädje!
Är så orolig för utskrivningen, kommer jag att klara av att ha ett socialt och roligt liv utan att det förstör för mig? Kommer jag att kunna vara med mina vänner när det händer spontana saker. Är så fruktansvärt rädd för att falla, jag är rädd att sjukdomen bara lurar mig till att må bra här så att jag kan må riktigt jävla pissigt när jag blir utskriven.
Det är så mycket jag vill uppleva och göra med mitt liv, men jag är rädd att jag har för höga förväntningar på vad det friska livet kommer att innebära. Tänk om jag fortfarande inte mår bra trots att jag är frisk? Vad vill jag få ut av mitt liv?
Jag orkar liksom inte med min cp-hjärna idag! Så många frågor som jag inte kan finna svar på. Är riktigt förvirrad idag.
Jag vet fortfarande att det inte finns något annat än det friska livet, men kampen är lång och tuff och ibland känner man sig bara inte tillräcklig.
Idag är en dag då jag är trött på att kämpa så förbannat, så nu ska jag gå och lägga mig, bygga upp lite ny energi så att jag orkar med morgondagen.
Du är så stark. Jag blir så glad när jag läser din blogg. Att det går. Att du klarat att vända det här. Framförallt att du klarat att vända din inställning till dig själv och livet lite. STYRKEKRAMAR!!!